Erika Åberg: ”Hållbarheten är här för att stanna”

Att vårda och återbruka

Kasper Nyhus Ukategoriseret

Det är en varm septembermorgon i Varbergs Tullhus. Ljuset sipprar inom genom fönstren, i rummet är en förväntansfull skara samlad för att delta i Erika Åberg, känd från SVT:s serie ”Det sitter i väggarna”, föreläsning “Att vårda och återbruka” som handlade om byggnadsvård, hållbarhet och återbruk för yrkesverksamma.
Erika Åberg: ”Hållbarheten är här för att stanna”

Erika Åberg: ”Hållbarheten är här för att stanna”

Att bevara historien – en hjärtefråga

Hennes intresse för byggnadsvård kommer från lika stora delar frustration som passion. Frustration över hårdhänta renoveringar och besinningslösa rivningar. Passion för de gamla husen som är fulla av smarta konstruktioner, miljömedvetna material och inspirerande formgivning. Det har också handlat om en saknad, ett hål som måste fyllas och nyfikenhet över hur folk hade det förr i tiden.

Erika menar i sin föreläsning att det finns en majoritet som tycker att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen i olika byggnader. Hon ifrågasätter även byggindustrins långa väg gällande hållbarhet:

– Vi försöker aktivt arbeta för ett hållbarare samhälle på olika vis, dels genom minskad plastproduktion. Dock använder byggindustrin plast i som exempelvis finns i dagens PVC-fönster, exemplifierar hon.

Det är inte heller alltid bygglovsherren vid installation och brandsäkert i gamla byggnader, förstår sig på de kulturhistoriska värdena. Byggnadsinspektörer kör ofta på enligt bygglagstandad, inte alltid medveten om att det finns undantag gör kulturhistoriska byggnader. Det finns även en fördom om att det ofta blir dyrt att bevara kulthistorik, vilket inte är sant då det t.ex. är mycket kostsamt att byta fönster som man inte alltid behöver göra med kulturhistoriska byggnader, då fönstren kan ha ett kulturvärde.

Från mörkt förflutet till ljus framtid

– På 70 talet skövlade man bort många gamla byggnader men nu ser man det som en tillgång. Det var ju även stora protester när man rev. Hela miljörörelsen har blivit mer legitim, hur vi behandlar våra marker och vad stoppar vi i oss. Nu vill vi ha närproducerat, ekologiskt och hantverksmässigt tillverkade matvaror.

Byggindustrin har länge kommit undan med att inte vara helt miljövänlig. Inom textilindustrin t.ex., ja, alla stora branscher, ger man under ett bra tag givit tecken på att ”nu ställer vi om till mer miljövänligt” men byggvården har länge varit på efterstjälken men berättar Erika att byggnadsvården är på frammarsch och hållbarheten är här för att stanna.

Inspireras av Kulturmiljö Halland

Erika har aktivt arbetat med byggnadsvård och hållbarhet under sin karriär, där hon bland annat arbetet som kyrk- och industriantikvarie. Som projektledare för Byggnadsvård & Sysselsättning (2010) var hon verksam i arbetet med att restaurera hembygdsgårdar. Projektet var i samverkan med Länsmuseet i Gävleborg och Gästrike-Hälsinge hembygdsförbund, Arbetsförmedlingen och BYN Gävleborg (Byggindustrins yrkesnämnd).

– Under projektets gång fick jag inspiration från Kulturmiljö Halland (som är en del av Hallands kulturhistoriska museum).

Vår föreläsare är en eftertraktad person i yrkeslivet och har mycket på G, men vi hann intervjua henne och ställa några frågor innan hon åkte vidare på nya uppdrag.

Hur ser intresset ut för byggnadsvård bland offentliga aktörer / yrkesverksamma?

Det är en så stor grupp med så olika intressen, så det är svårt att ge ett generellt svar.

Hur tror du att det ser ut om 5 år, är det en positiv utveckling?

Ja, det tror jag verkligen!  Byggnadsvård är en framtidsbransch. Allt fler inser att det överhuvudtaget finns ett mer hållbart alternativ till konventionell, hårdhänt renovering. Frasen ”det där kan man inte spara” kommer förhoppningsvis fasas ut.

Vad ser man i framtiden/ vad är runt hörnet?

Ska man nyansera framtiden genom att både föreställa sig risker och möjligheter är en risk att det sker en urvattning av begreppet byggnadsvård om det inte underbyggs av välgrundad kunskap och en restaureringsideologi som utgår från varsamhet. Alltså; att kommersiella krafter rider på byggnadsvårdsvågen utan att det är förankrat i en värdegrund.

Lika stor som risken är, är möjligheterna. Ju mer synlig byggnadsvård blir i tv, radio, tidningar, sociala medier, inom handeln, fastighetsförvaltning, stadsplanering, kultursektorn och kunskapsväsendet – desto fler människor entusiasmeras till att ta hand om kulturarvet.

Vad ser du för trender i dagsläget?

Det finns ju en hållbarhetstrend, både inom konsumtion och politik.  Byggnadsvårdstrenden har stora likheter med livsmedelsbranschen med sin ambition om närproducerade produkter, hantverksmässigt tillverkning och miljödiskussion. Även inom konfektionsindustrin börjar man vakna till och t.ex. fundera över återvinning av textilier. Jag hoppas och tror att hållbarhetstrenden kommer att förbli permanent.

Vilken tror du, är den största fördomen folk har om byggnadsvård?

Att det är dyrare att restaurera än att riva ut och köpa nytt.

Dina tre bästa byggnadsvårdtips?

  • Restaurera jämställt! Utgå inte från att män på något underligt sätt har en medfödd förmåga att hantera verktyg. Det är något människor kan lära sig oavsett kön.
  • Gör en generös tidplan! Misstag, olyckor och frustration beror oftast på stress.
  • Skaffa kunskap om husets individuella historia innan restaureringen börjar! Det ger ett fantastiskt mervärde.